Strömningar och drivkrafter förändrar förutsättningarna i samhället.

När du hör ordet mobilitet tänker du kanske på bussar, tåg, tunnelbana, spårvagnar eller bilar. Mobilitet är något som alltid funnits i vår vardag och har under det senaste århundradet sett ungefär likadant ut. Däremot har synen på mobilitet de senaste åren så sakteliga börjat förändras. Det finns många strömningar och drivkrafter som möjliggör och förändrar förutsättningarna.  

I fokus ligger huvudsakligen det som sker i urbana miljöer, det är i städerna vi ser förändringarna tydligare och snabbare. Detta betyder dock inte att landsbygden inte också påverkas av det förändrade synsättet på mobilitet. Denna text kommer därför behandla de tydligaste drivkrafterna till en förändrad mobilitet.  

Urbanisering 
I Sverige bor cirka 60% av befolkningen i stadsområden. Urbaniseringen beräknas fortsätta långt in i nästa århundrade. Redan år 2030 förväntas nästan 5 miljarder (61%) av världens 8,1 miljarder människor bo i städer. 

Befolkningsökningen och den kontinuerliga förtätningen av våra städer möjliggör och kräver ett mer optimerat resursutnyttjande, ökad effektivitet och bättre integrerade lösningar. Vår önskan om ”stadsliv” kännetecknas av de många möjligheterna, enkelhet och effektivitet. 

Utöver kraven en förtätad urban miljö ställer på dess aktörer kännetecknar också begreppet urbanisering en ny marknad. Länder är inte längre de marknaderna företag idag talar om när de säljer eller lanserar produkter, idag talas det snarare om städer. När du introducerar en ny elbil är det inte i Norge, utan i Oslo. När du lanserar ny mikromobilitet är det inte Spanien, utan istället Barcelona.  

De urbana miljöerna är väldigt lika varandra och man talar idag oftast om olika kategorier av städer. Till exempel finns det stora likheter mellan både Paris och Stockholm men också New York. I de områden där befolkningen ökar som kraftigast ser dessutom ofta uppbyggnaden likadan ut oavsett om det är en stor stad eller en mindre stad.  

Individualisering 
Vi vill alla först och främst ha produkter och tjänster som fungerar, eller hur? Men inte bara det, de måste fungera för mig personligen också. Det är därför vi har många olika appar som egentligen gör samma sak. Det finns inte bara en kalenderapp och du har mer än ett spel på din telefon eftersom vi alla har olika triggers. Med det sagt spelar det ingen roll om de mobilitetstjänster jag väljer inte fungerar för min granne, det viktigaste är att mitt livspussel är löst.

När det har gjorts studier om dessa ämnen och det har testats olika alternativ för allmänheten vill vi inte heller ha för många olika alternativ. Vi vill ha en tjänst som säger vad vi ska göra, hur och när. En integration i kalendern är mycket mer uppskattad än en app som ger oss massor av alternativ och möjligheter.  

När vi pratar om individualisering med ökande välstånd, kontinuerlig teknikutveckling och förbättring av tjänster förväntar vi oss att nya lösningar anpassas efter våra egna behov. 

Information, biljett, transportmedel, tid och komfort på resan anpassas kontinuerligt till individens preferenser. Ta kollektivtrafiken, ett reseslag som inte längre är andra klassens resande. Den blir mer och mer jämfört med andra delade tjänster som UBER och LYFT vilket är en otroligt tuff konkurrens. 

Digitalisering
Digitalisering och IT-industrin har haft en stor påverkan på den ekonomiska tillväxten de senaste tio åren. Grunden till detta är en hög kunskapsnivå och ett gott innovationsklimat. Digitalisering både driver och möjliggör våra framtida integrerade mobilitetslösningar. 

”Saker” blir smarta och börjar prata med varandra – ”internet of things”. Transportmedlen och vägnätet är ”smarta” och flera transportmedel blir förarlösa. Digitaliseringen har förändrat hur vi genomför en stor del av våra vardagliga sysslor, allt ifrån hur vi vill göra bankärenden till hur vi handlar vår mat.    

Teknologi
Den tekniska utvecklingen och hastigheten på de framsteg vi kontinuerligt gör är snarare en hygienfaktor än en drivkraft. I takt med att tekniken utvecklas och vi sätter mer och mer förtroende i våra apparater förväntar vi oss också att de hjälper oss än mer i vår vardag. 

Hållbarhet
För att något verkligen ska bli hållbart måste det vara det för alla intressenter. Låt säga att en lösning är hållbar vad gäller miljövänligheten, men används lösningen inte av målgruppen – är den verkligen hållbar då? Detta resonemang för oss till att hållbarhet är en fråga för de flesta, om inte alla, att hantera idag.  

Något som hänger tätt ihop med hållbarhet är mobilitet. Exempelvis är goda mobilitetslösningar viktiga för att näringslivet ska lyckas locka till sig och behålla rätt kompetens. Är vägen till arbetet krånglig kan det vara direkt avgörande för om personen i fråga väljer att ta jobbet eller inte. Diskussionen om att hitta ett flöde inom mobiliteten har alltså en grund i frågan kring hur samhället mest optimalt kan planeras och byggas upp. För att en region eller stad ska upplevas som attraktiv krävs fokus på hållbarhet och miljön där mobilitet spelar en stor, om inte avgörande, roll för att lyckas med det. 

Som du förstår är samhället under förändring där ovan beskrivna drivkrafter är strömningar som möjliggör och förändrar förutsättningarna vi idag lever och verkar efter. Som aktör är det därför viktigt att vara uppmärksam på sin omgivning för att kunna möta dagens och framtidens förändringar. Vad ser du för drivkrafter i din omgivning som förändrar samhället?