Lekfullhet och spel är kanske inte det som de flesta vuxna ser som en viktig del av sin vardag. Det är dock mycket viktigare än vad du tror och en avgörande ingrediens till varför gamification fungerar. I det här inlägget beskriver vår speldesigner Kristina Björkman lite om forskningen och hur gamification kan göras på ett sätt som inte känns påklistrat.

Gamification syns och används idag i många sammanhang men då det är ett relativt nytt begrepp, mindre än 10 år, kan många fråga sig om det verkligen fungerar. ”Går det att föra över det roliga från rena spel till andra system?” Trots sin unga ålder har det redan tagits fram en hel del forskning kring ämnet. Delar inom gamification, närliggande ämnen så som speldesign, serious games, psykologi, pedagogik och ren lek, har också bra forskning att titta på. Studier och forskning kring gamification visar gång på gång att det är en metod som ger positiva resultat.

Leken – ett mänskligt behov

Människan har ett behov av att hitta strategier för att motivera oss själva, och andra, till att förstå och göra saker. När vi leker eller spelar används stora delar av vår hjärna och vi bearbetar både intryck och känslor. Även som vuxen är lekandet viktigt skriver Dr. Stuart L. Brown, från National Institute for Play i Canada. Han går så långt att han menar att motsatsen till att leka är att vara deprimerad. Genom bearbetningen av intrycken vi får från lekarna lär vi oss något nytt och får nya perspektiv. När vi gör det tillsammans med andra bidrar det dessutom till den sociala sammanhållningen. Gamification är ett sätt att föra ta in mer lekfullhet i vardagen.

Vad säger forskningen?

Forskningen kring gamification visar gång på gång att det är en metod som fungerar och som ger positiva resultat. Ett exempel är “Does Gamification Work? — A Literature Review of Empirical Studies on Gamification”, där det konstateras att merparten av studierna som de jämför visar att gamificationelementen fungerar och ger stor effekt.

Det är dock svårt att forska kring uttryck som gamification på ett effektivt sätt. Många som gör studier väljer att bara applicera en kombination av spelelement på ett redan befintligt system för att se om det ger effekt. Dessutom ger flera forskningsartiklar inte heller en djupgående beskrivning av hur lösningen är testad och utformad, utan beskriven i mycket svepande drag, vilket gör det svårare att hämta konkreta lärdomar från dem. Personligen hade jag tyckt det hade varit intressant om de haft möjlighet att testa flera olika gamificationlösningar på ett och samma system. Detta för att kontexten spelar stor roll för hur en viss mekanik passar in och ger effekt. Hur vet vi att det var rätt gamificationmekanik som applicerades på just detta system?

Ytterligare en anledning till att det är svårt att forska kring gamification är att när man bryter ner det till små kvantifierbara funktioner, som t.ex. topplista, poäng, levels osv. är det lätt att tappa bort den magiska känslan som finns i spelen och som gör att de blir roliga. Och vad är det egentligen som skapar den känslan? Människor triggas av olika saker men något som många har gemensamt är att de drivs av upptäckarlust, att de vill känna att de åstadkommer meningsfulla saker och att öka sin sociala status.

Den forskning där det sker jämförelser mellan olika uppsättningar spelelement i samma kontext börjar så smått att komma. Ett exempel är den här studien: ”How gamification motivates: ”An experimental study of the effects of specific game design elements on psychological need satisfaction”, där gör författarna jämförelser mellan ett system som är helt utan gamification och två varianter med olika kombinationer av spelelement. Resultatet utvärderas utifrån ett psykologiskt perspektiv där de utgick från självbestämmandeteorin, en teori som menar att vi blir motiverade om vi får ta eget ansvar och bestämma själva i ett meningsfullt socialt sammanhang där våra färdigheter tydligt bidrar. I den utvärderingen blev slutsatsen att en uppsättning av topplista, poäng och medaljer skapade en känsla av meningsfullhet och att en uppsättning av avatarer, story och lagkamrater påverkade känslan av en social gemenskap med andra.

Hur kan du skapa bra gamification?

Samma saker som kan brista i forskningen är också det som kan gå fel när någon försöker designa ett gamificationsystem. Spelelement kan läggas till utan att de verkligen förstår vad de tillför och om just det elementet passar in i den kontext som systemet verkar i. Det kan göra att systemet inte uppnår sitt syfte, tappar den magiska spelkänslan eller helt enkelt inte når sin fulla potential.

Innan du applicerar gamification på ett system är det viktigt är att förstå vad du vill uppnå och vilka som ska använda systemet innan du lägger till spelelement på ett system. Sätt dig därför in i vad som driver och tilltalar just den målgruppen och hur sammanhanget där de ska använda systemet ser ut. Utifrån det bör du noga välja vilka spelmekanismer du vill lägga till och försök att designa bort onödiga eller tråkiga saker som redan finns i grundsystemet. Kom ihåg att det helt enkelt handlar om att bygga ett system som folk vill använda.

Ett system kan vara dysfunktionellt d.v.s. att det inte uppfyller sin tilltänka funktion. Det kan också vara rent funktionellt; på så vis att det fyller sin funktion men inte ger användaren något mer utöver det nödvändigaste. På det funktionella systemet kan gamification sedan vara påklistrat eller applicerat ända in i den grundläggande designen för att förhöja grundsyftet med systemet.

Låt oss ta den årliga deklarationen som exempel. Deklarationen har förenklats mycket genom de senaste åren och fyller därmed sin funktion bättre. En inbyggd belöning är att deklarera tidigt då du, genom att göra detta, också får ut din återbäring tidigare, om du har betalat in för mycket skatt under året. Men det finns också inbyggda bestraffningar som att du får betala restskatt om du har betalat för lite och gör du något större fel kan det få värre ekonomiska konsekvenser.

En felaktig applicering av gamification skulle kunna vara att du får poäng för vad du deklarerat, att de som får högst poäng kommer i en topplista och får medaljer för saker som att du lämnat in en ny bilaga som du inte använt förut. Detta skulle i sin tur leda till att konstiga oönskade beteenden uppstår hos dem som deklarerar. Plötsligt har du massor av människor som lämnar in många onödiga blanketter för att de vill få specifika medaljer.

En korrekt applicering av gamification hade däremot sett till att istället förhöja syftet med att deklarera. För att få oss till att bättre förstå varför vi ska deklarera men även göra det korrekt behöver feedback komma direkt och den ska dessutom vara relevant. Deklarationen hade då direkt gett feedback på ifall du fyllt i rätt, visat ännu tydligare hur långt du har kommit, visa hur mycket samhället tjänat på att just du betalat din skatt och på andra sätt förhöjda känslan av att det är bra att deklarera. Nu har du applicerat gamification på ett rätt sätt och på själva grundsystemet.

Vidare läsning

Är du nyfiken på att lära dig mer får du gärna kontakta mig, jag föreläser och håller i workshops. Vill du istället har mer matnyttig information här och nu har jag lagt upp lite länkar här nedan.